puh...energin räckte inte riktigt hela vägen men bra nära =) och i det här fallet räcker nära väldigt långt iaf

Hela mitt inre gör uppror mot alla ska, måste, borde men samtidigt mår jag dåligt av allt skräp som ligger överallt. Både psykiskt och fysiskt! Så mkt tankar och funderingar som vill UT men vet inte riktigt hur jag ska få till det och samtidigt räcka till där jag vill.

Just nu är min värld en väldigt liten begränsad värld där ork och energi bara räcker hjälpligt till det allra nödvändigaste. Just nu behöver jag få lite mer "service" än vanligt för att orka fungera.

Drar mig undan till ensamhet och tysthet, även när det inte syns utåt. Vad jag allra mest behöver är värme och trygghet, en tröstande kram, en vänlig blick, en enkel fråga av ngn som orkar med svaret - men risken finns att jag inte vågar ta emot det för muren rasar så lätt och därinne ligger tårarna och rädslan på lut....

Gick upp redan kvart i sju imorse - N vaknade o visste ju att jag skulle ha igång alla tre barnen innan det var klart så lika bra att börja liksom.

Gick helt okej fram tills det var dags för ytterkläder - då visar det sig att E´s överdragsbyxor inte är hemma. Då sprack min planering och med tanke på stressnivåns extremt låga toleranströskel - även humöret! =(

Visade sig att de låg på dagis och allt fungerade ju ändå men detär så lite som behövs för att allt ska haverera i min lilla värld just nu. Inte vill jag träta på barnen heller men frustrationen måste ju ut nånstans....*suck*

Efter att ha droppat H hos framor o fått in E på dagis for jag o N först å shoppade handskar å strumpor sen på öppna där det idag var fullt hus verkligen. Tre timmar där med fika prat och lek gav en trött pojk som mkt nöjd somnade i vagnen under en välbehövlig promenad med "moster" Sandra.

Känner mig nu något mer balanserad och förhoppningsvis avlöper kvällen helt ok ;). P ska snart iväg igen så jag tar pojkarna med mig och far till stallet jag.