Tänk att vi vuxna alltid klagar på allt som är så svårt att sluta med. Alla dessa vanor som blir till ovanor och som ska brytas, finns lika många sätt att bryta en vana/ovana på som det finns vanor/ovanor tror jag. Inte så konstigt egentligen - vi lär oss ju väldigt väldigt tidigt en vana som några år senare i livet anses vara en ovana - jag talar så klart om NAPPEN! denna lilla grej som är förknippad med så mycket, både åsikter och känslor. Den betyder trygghet och tröst samtidigt som den anses vara ett otyg för tänder och det framtida bettet.

Livets första månader talas det om bäbisen tar bröstet på ett bra el dåligt sätt och man vill hellre att den ska ta nappen än tummen, så man kämpar med att få den lilla varelsen att acceptera detta silikonsubstitut å man diskuterar med medföräldrar nappens fördelar och nackdelar. Alla vi som ammat har väl någongång med glädje gett nappen istället för att hala fram bröstet gång på gång när det tydligt märkts att det är tröst den lille vill ha inte mat.

Så går det första året sin gilla gång och när man så småningom skolar in på dagis blir det automatiskt en nappfri tid på dagarna, där har man den bara när man sover. Allmänt accepterat av alla barn men så fort mamma el pappa kommer och hämtar så hörs det från barnet " tutten", "mappen", "min" och allt vad den nu kallas. Man kan ju ställa sig frågan varför det blir så ? Borde inte barnet vara nöjd och glad med att föräldern har kommit och inte behöva ytterligare tröst ?

Hur som så får vi föräldrar en hel del hjälp iom detta moment i barnomsorgen. Men när ska man sluta helt ? 

När barnet passerat tvåårsdagen så börjar det som från början var gulligt och bra bli onödigt och dåligt, den ständiga undran är : "är det inte dags att sluta med den där nu ?"

Som med allt annat som har med dessa små individer att göra så hävdar jag att det har med mognad att göra. Som förälder får man läsa av sitt barn och visst det kräver också ett ställningstagande den dag det är dags - här börjar konsekvensen göra sig gällande. Var drar man gränsen? Bilåkande? Sömn? Feber? När ska barnet få ha den kära tutten och när ska man hårdnackat tala om att Nej inte nu, du är för stor?

En del lämnar in sin nappar på leksakaffären och får i gengäld välja en leksak, andra väljer att ge sina nappar till tomten och får då paket i gengäld. Man lär sig iaf att genom att ge en sak kan man få en annan - början på livets hårda skola redan innan man når en meter över havet.

Och mönstret håller i sig hela livet för de flesta om man tänker efter, bara en kaka till - jag slutar imorgon och börjar promenera/jogga/gymma istället. Bara en cigg/snus/drink sen räcker det sen börjar mitt nya liv som nikotinfri/alkoholfri/sockerfri osv.

Visst är de ganska förstående att barnet blir argt och lesset hur reagerar du själv när någon kommer och talar om för dig att din stora tröst och trygghet i livet är något som du inte får ha/göra längre?

Igår var vi iväg till Uppsala då. Åkte vid 9 igår morse och var hemma vid halv åtta tiden igårkväll. Emil skötte sig bra hela dan. Var vaken hela vägen ner o tyckte iofs att det bitvis var väldigt tråkigt men han hade packat med sig en väska med grejor så han hade att göra. Tror vi måste leta igenom morfars bil efter en skruv idag dock. Blev en fika på Hacke Krog i Hagsta, då var jag så kissnödig så det kändes som jag blev ett kilo lättare efter toabesöket....Min far som alltid brukar stanna på Tönnebro gick ifrån sina vanor igår nämligen till min blåsas stora förtret - inte skulle jag få låna Emils blöja heller ;-)

Styrkta efter macka o kaffe så rullade vi vidare - var första gången jag åkte nya E4an från Mehedeby o ner till Uppsala. Vi började på IKEA! Sara o Emil klarade av besöket riktigt bra tycker jag hihi, köpte lite smått o gott, samt såg en massa idéer som jag skulle kunna tänka mig att ta efter.

De hade en visningslägenhet på 55 kvm där...mkt bra lösningar  faktiskt - går att tillämpa en del på våra 52 ;-).

Har iaf köpt en spegel - dock ska ramen målas i ngn rolig färg innan den kommer upp, köpt nya beslag till köksskåpen o lite till.

Sen blev det sen lunch och Emil var superhungrig!

Så kikade vi på rummet syster skulle få hyra o var ut på SLU´s område o kollade lite. Sen åkte vi runt stan när vi skulle hem - man bör ju ha ett litet hum om var vissa saker finns i stan iaf :-D så det blev slottet, botaniska, carolina rediviva och domkyrkan iaf - ja vi åkte dag hammarskjöld ;-).

Emil somnade en bit ut på E4an o sov ändå tills vi rullade över älvbron här hemma.

Nu ska vi upp o fixa till Ditte - hovslagaren komer o fixar till hennes fötter idag. Ganska så välbehövligt måste jag säga.