var ner till Borr nu efter middagen och red på banan där med lilla skruttan min. hon skötte sig exemplariskt i alla tre gångarterna. Lite jobbigt att fatta höger galopp....är ju även svagare i hö bak som det känns så vi håller tummarna för att det är en växt/muskelgrej.

Skulle även träna på att visa för hand... hon sprang ok men jag fick problem - typiskt! Knäppte till i vänster vad i fredags när jag gick nerför trappsteget här hemma och det kändes då under dagen men sen har det varit ok men nu när jag sprang och satte ner hälen i det mjuka...satan vad ont det gjorde....blir till att linda, smörja och hålla tummarna då!

hmmm... vet inte hur jag ska förklara vad som händer och sker eller vad det är för förändring jag är ute efter.

Inte min mening att "tala i gåtor" ;)

Jag försöker komma på hur jag ska få min hjärna att sluta överkontrollera allt som sker i kroppen varje minut. Istället för att försöka tolka allt ( för det mesta till ngt farligt el negativt) så ska jag lära mig att leva NU. Inte bara gömma mig bakom fina ord och uttryck utan verkligen LEVA i det som sker. Hitta tillbaka till barnet som inte skäms för att vara ledsen ena sekunden och glad i nästa. Visserligen med ett visst mått av vuxen mognad.

Det handlar i grund och botten om att stärka min självkänsla, att inte söka bekräftelse från alla andra, inte jämföra sig med andra för att få ett mått på om man räcker till eller inte.

Samtidigt blir det oxå ett sökande efter lugn och ro i kroppen. Går och spänner mig konstant och den mesta spänningen kommer från en blockering av tankar och känslor.

Har en massa rädslor att ta itu med, rädslor som hindrar mig från att leva det liv jag vill leva.

Just nu känns det mesta flummigt och svårförklarligt men känslan i kroppen säger att det är på rätt väg